Samtidigt tas reklam- och prenumerationsfinansierade tjänster som Spotify emot varmt i den massmediala debatten, då de dels avspeglar en svensk nationell stolthet som industrination, dels målas upp som en sorts universsallösning på "fildelningseländet". Men man bör minnas att Spotify har ett relativt begränsat utbud, som knappast kan sägas gynna mer perifera, okända artister, samt att tjänsten ger väldigt blygsamma inkomster för de medverkande upphovsmännen.

...

Vad medielandskapet behöver är tjänster som bättre syftar till att lyfta fram det mindre kända. Sverige behöver en tydligare formulerad kulturpolitik som tar dessa nya förutsättningar i beaktande, och inriktar stödet mot att lyfta fram det som skapas i periferin, snarare än att gynna existerande oligopolliknande formationer såsom Bonniersfären, SF och Spotify.